Grundlagarna

GRUNDLAGARNA

Regeringsformen
Successionsordningen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Riksdagsordningen – nästan en grundlag
Vilande grundlagsförslag 2018

Grundlagarna

Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för statsskicket, det vill säga hur Sverige ska styras. Grundlagarna har därför en speciell ställning.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati.

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.

Grundlagarna står över alla andra lagar. Det betyder att innehållet i de andra lagarna aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.

Svårare att ändra än vanlig lag

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter.

Det är möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av folkomröstningen är bindande endast om en majoritet av de röstande är emot förslaget. Då får riksdagen inte ändra i grundlagen. Möjligheten att folkomrösta om grundlagsändringar infördes 1980 men har aldrig använts.

Vilande grundlagsförslag 2018

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll med ett riksdagsval emellan. De här vilande grundlagsförslagen ska riksdagen behandla för andra gången efter riksdagsvalet 2018.

Regeringsformen

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.

Det har funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras sedan 1300-talet. Den första regeringsformen utfärdades 1634. 1809 kom en regeringsform som bland annat slog fast att det skulle finnas viss maktdelning mellan kungen och riksdagen. Parlamentarism, att regeringen styr med stöd av parlamentet, riksdagen, började användas efter första världskriget. Men den skrevs in i regeringsformen först 1969.

Kungens makt har gradvis minskat genom åren. När den nuvarande regeringsformen trädde i kraft 1974 blev kungen utan politisk makt och fick bara symboliska uppgifter.

Börjar med statsskickets grunder

Regeringsformen börjar med grunderna för statsskicket och slår fast att all offentlig makt utgår från folket. Det betyder att medborgarna är med och bestämmer genom de politiker som väljs in i riksdag, kommuner och landsting. Detta kallas representativ demokrati. I inledningen står också att det är riksdagen som stiftar lagar, att det är kungen eller en drottning som är statschef, att regeringen styr riket och att domstolarna ska vara opartiska.

Vilka alla medborgares grundläggande fri- och rättigheter är har en central placering i regeringsformen. Det är också här det står att dödsstraff inte är tillåtet i Sverige.

Regeringsformen beskriver övergripande hur riksdagen ska väljas och hur riksdagens arbete ska gå till. Hur en regering bildas och regler för regeringens arbete står också. Här finns regler för när riksdagen ska lagstifta och vad regeringen får besluta om. Dessutom beskrivs exempelvis hur riksdagen kan ändra i grundlagen.

En av riksdagens uppgifter är att kontrollera och granska regeringen. Det är regeringsformen som slår fast hur riksdagens roll som kontrollmakt ser ut.

I lagen finns också regler för internationella samarbeten samt regler för domstolar och myndigheter. Att Sveriges kommuner ska vara självstyrande, står också i regeringsformen

Successionsordningen

I successionsordningen finns reglerna för vem som kan ärva Sveriges tron. 1979 beslutade riksdagen att även en kvinna ska kunna ärva denna. Det innebär att kronprinsessan Victoria i framtiden kan bli Sveriges statschef.

Kung Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef. Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men det är i successionsordningen som reglerna för vem som kan ärva tronen finns.

Kvinnlig och manlig tronföljd

Manliga och kvinnliga avkomlingar i rakt nedstigande led till kung till kung Carl XVI Gustaf har rätt att ärva tronen. Äldre syskon och deras efterkommande har företräde framför yngre syskon och deras efterkommande.

Ända fram till 1979 hade Sverige manlig tronföljd. Då beslutade riksdagen att även en kvinna ska kunna ärva tronen och därmed också bli statschef.

Tryckfrihetsförordningen

Reglerna om tryck- och yttrandefrihet finns för att människor fritt ska kunna uttrycka vad de tänker och tycker, diskutera och argumentera för sin åsikt. Här är tryckfrihetsförordningen från 1766.

Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs.

Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället och som innebär landsförräderi eller spioneri.

Offentlighetsprincipen

I tryckfrihetsförordningen finns också offentlighetsprincipen. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga. Offentlighetsprincipen är en garanti för att den som vill ska kunna få insyn i riksdagens, regeringens och myndigheternas arbete. Alla har rätt att vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling. Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Deltagarna i ett demonstrationståg håller upp plakat mot nedskärningarna av personlig assistans.

I Sverige har man rätt att tycka och säga nästan vad man vill. Man har rätt att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad som inte är tillåtet, som till exempel att förtala eller kränka en annan person.

Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats. Om något förmedlas som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om staten eller samhället skadas genom att något publiceras som innebär landsförräderi eller spioneri.

Radio, tv, film och nya medier

Yttrandefrihetsgrundlagen gäller för radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte. Den som har en sådan webbplats med en ansvarig utgivare kan ansöka om ett utgivningsbevis som ger webbplatsen grundlagsskydd.

Censur är inte tillåtet

Myndigheterna får inte förhandsgranska det som sänds i radio, i tv eller via annan teknisk upptagning. Undantaget är film på bio som är det enda massmedium som får förhandsgranskas av staten. Statens medieråd kan sätta en åldersgräns för filmer som visas på bio för barn och ungdomar.

Riksdagsordningen – nästan en grundlag

Riksdagsordningen innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Nu har den en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.

Riksdagsordningens huvudbestämmelser kan ändras antingen genom två likadana riksdagsbeslut med val emellan eller genom att ett beslut fattas i riksdagen med kvalificerad majoritet. Kvalificerad majoritet innebär i det här fallet att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

Riksdagsordningen är omfattande jämfört med motsvarande regler i andra länder. Den tar till exempel upp hur sammanträdena i kammaren ska gå till och vad som gäller för talmannen i kammararbetet. En viktig del i lagen är bestämmelserna om hur riksdagens 15 utskott ska tillsättas och arbeta. Hur förslag till riksdagen ska lämnas, förberedas och beslutas står också i riksdagsordningen.

Sveriges första riksdagsordning såg ljuset 1617 och 2017 firade den 400 år. Skriften Riksdagsordningen 400 år handlar om hur reglerna kring riksdagsarbetet utvecklats genom historien och vilka utmaningar som dagens politiker står inför.

 

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial