Äldrerätt

Vi möts allt oftare av frågor kring vår åldrande befolkning. För den åldrande befolkningen, som inte minst genom de medicinska framsteg vilka kontinuerligt görs, lever allt längre. Det finns ett behov av att penetrera befintliga lagar och där sortera ut det som gäller den allt åldrande befolkningen. Härför har det skapats en verksamhet vid Lunds universitets juridiska fakultet som arbetar med frågor kring äldres rättsliga ställning. Arbetet inriktar sig på samhällets och rättens roll att tillgodose de åldrande människornas behov av grundläggande skydd och stöd och att förstå de särskilda problem inom juridiken vilka rör vår åldrande befolkning. Det finns inte så mycket lagstiftning vilken explicit rör äldre – utan här är det mera fråga om att sätta de äldre i rätt sammanhang när den befintliga lagstiftningen tillämpas. Under ”paraplyet” Äldrerätt samlas således exempelvis hälso- och sjukvårdsfrågor, tandvårdsfrågor, sociallagstiftningen, arvsfrågor och andra egen­domsförvaltningsfrågor, frågor om ställföreträdarskap, bostadsfrågor, etc. där äldre just utifrån den äldres synvinkel kan vara påverkade.

En relativt ny lagstiftning som huvudsakligen vänder sig till äldre torde vara lagen (SFS 2017:310) om Framtidsfullmakter. Det är oklart vilken verkan en vanlig fullmakt har när en person har blivit beslutsoförmögen. Ett avtal som sluts av någon under påverkan av en psykisk störning är enligt lag utan verkan – ogiltigt. En allmän uppfattning bland jurister är att en beslutsoförmögen person inte kan ingå ett giltigt avtal. Ett avtal som ingås med stöd av en vanlig fullmakt (enligt avtalslagen) kan inte ha större rättsverkan än om fullmaktsgivaren själv skulle ha företagit handlingen (kanske liknar ett mom. 22). Det fanns alltså en lucka här! Beslutsoförmåga kan definieras som ”då man inte själv är förmögen att fatta sina egna beslut”.

Några exempel på psykisk sjukdom, som kan leda till beslutsoförmögenhet är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, lewy body demens, frontallobsdemens. Det finns minst ett 80-tal olika demenssjukdomar.

Varför kom institutet Framtidsfullmakt till? För att täppa till luckan naturligtvis! Detta ordnades den 1 juli 2017 då började Lagen om framtidsfullmakt, (SFS 2017:310) gälla. Bakgrunden var SOU 2004:112 vilken emanerande från 1995 års förmynderskapsutredning. Efter det att den offentliga utredningen var klar sändes den ut, enligt lista, till berörda remissinstanser. När remisserna kommit in upprättades 2014 en med grund i dessa en Departementspromemoria med vissa tillägg från Regeringen. Härefter skrevs en proposition, ”Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna” 2016/17:30, lagen utfärdades sedan den 27 april 2017 och började gälla den 1 juli 2017.

Framidsfullmakter

Genom att upprätta en framtidsfullmakt kan man utse en person som tar hand om ens angelägenheter om man senare inte kan ta hand om dessa själv om man blir fysiskt sjuk, får en psykisk störning eller liknande. Tanken är att en framtidsfullmakt ska vara ett alternativ till att utse en god man eller förvaltare genom att man får större integritet och självbestämmande i egna personliga och ekonomiska angelägenheter

Fullmaktstagaren

Man kan utse en eller flera fullmaktstagare. Vid flera är det viktigt att beskriva deras inbördes förhållande och eller turordning i framtidsfullmakten. Olika personer kan utses att sköta olika delar av uppdraget, gemensam eller enskilt, samma saker eller olika saker. Huvudsaken är att beskrivningen inte skapar konflikter.

Fullmaktstagaren har rätt att göra det som är beskrivet i fullmakten men har en lojalitets- och samrådspliktplikt gentemot fullmaktsgivaren. Fullmakthavaren är skyldig att agera i enlighet med fullmaktsgivarens intressen dvs. att bemöda sig om att så långt möjligt agera enligt fullmaktsgivarens uttryckliga eller förmodade vilja.

Några exempel på vad som kan regleras i en framtidsfullmakt kan gälla både personliga och ekonomiska angelägenheter, löpande ekonomiska frågor som att betala räkningar – kontakt med borgenärer, förvalta tillgångar – bankkontakter, ta hand om avtal – förhandla med avtalsmotparter, el. frågor – kontakter med elleverantörer hyra – kontakter med hyresvärdar abonnemang – förhandlingar med avtalsmotparter försäkringar – kontakter med försäkringsgivare

Kontakter med sjukvården och kontakter med tandläkare får upprätthållas man får dock inte skriva i framtidsfullmakten att man skall bestämma i dessa frågor utan det är läkare och tandläkare som skall bestämma om vilka behandlingar eller åtgärder som skall utföras.

Ej heller får skrivas in i fullmakten angående bestämmanderätt om rent personliga saker såsom att ingå äktenskap, bekräfta faderskap (vilket naturligtvis rör sig om en man), upprätta testamente och liknande frågor av utpräglat personlig karaktär.

 

Hur skall en fullmakt upprättas?
(uppdelat i väsentliga stycken)

Rubriken måste vara – Framtidsfullmakt
1:a stycket – fullmaktsgivaren och fullmaktstagaren, namn, personnummer, adress, telefonnummer och fullmaktens generella omfattning, här bör även anges rätten att sälja en fastighet eller den del av en fastighet som är hälftenägd, rätt att ta emot betalning för detta bör anges.
2:a stycket – eventuella begränsningar av förordnandet i ovanstående 1:a stycke.
3:e stycket – fullmaktstagarens rätt att vända sig till domstol, överförmyndarnämnden och eller läkare i vissa frågor.
4:e stycket – vad skall hända om fullmaktstagaren blir förhindrad att utföra uppdraget eller avlider.
5:e stycket – ”Framtidsfullmakten har upprättats i 2 originalexemplar var av jag och fullmaktstagaren har undertecknat båda samt tagit var sitt exemplar. Jag har underrättat mina anhöriga om att jag upprättat en framtidsfullmakt”.

datum och underskrift

6:e stycket – vittnesmening, ”Att NN, som vi båda känner, denna dag med sunt och fullt förstånd och med fri vilja, i bådas vår samtidiga närvaro undertecknat denna framtidsfullmakt, intygar vi särskilt anmodade vittnen”.

datum och underskrifter

Exempeltext_framtidsfullmakt