A
Accept
Godtagande av anbud och dess villkor. Accept medför att avtal kommer till stånd, exempelvis förlikningsavtal.
Ansökan om stämning
Kärandens begäran att rätten skall utfärda stämning på någon annan (svaranden) i anledning av exempelvis ett krav käranden har mot svaranden. Stämning är domstolens utfärdande att ett föreläggande för svaranden att gå i svaromål (Se 42 kap 1§ RB).
Avbrott
Kortvarigt uppehåll i ett domstolssammanträde.
Avskriva
Handläggning av ett mål (rättegången i ett mål) upphör definitivt, utan att målet prövas i sak genom ett beslut om avskrivning. Sådant beslut kan i princip endast ske på parts begäran (Se 42 kap 18§ RB).
Avvisa
Handläggningen av "saken" i ett mål (i en rättegång) påbörjas aldrig på grund av att processhinder föreligger. Rätten fattar då ett beslut om avvisning (Se 33,34 och 42 kap RB).


B
Bestridande
Svarandens ståndpunkt att käranden inte skall få bifall till sin talan. Svaranden bestrider då käromålet. Motsats; Medge.
Bevis
Omständighet som tar sikte på att utreda fakta i ett mål. Parterna förebringar bevisning för att domstolen skall få ett underlag av fakta vid bedömningen.
Bevisbörda
Den part som har bevisbördan för en viss omständighet måste förebringa bevisning av viss styrka (som kan variera) med avseende på denna omständighet för att den skall ingå i faktaunderlaget vid avgörandet. Den som har bevisbördan är den part skall bevisa aktuell omständighet.
Bevisfaktum
Omständigheter (fakta) i ett rättegång som endast har betydelse för bedömningen av bevisningen.
Bevismaterial
All bevisning som förebragts och upptagits i ett mål är det material som rätten har att bearbeta viss sin bevisvärdering. Principen om det bästa bevismaterialet; är en processuell princip, varmed menas att man vid val mellan olika bevismedel skall välja den "bästa". Exempelvis skall ett vittne förhöras vid en rättegång, istället för att han avger en skriftlig vittnes berättelse (Se 36 kap 16§ RB).
Bevismedel
Arten av bevisning. har att göra med hur, genom vem eller vad, bevisningen presenteras (förebringas). Vittnen är ett bevismedel, skriftliga bevis ett annat (Se 35-40 kap RB).
Bevistema
Vad som skall bevisas (styrkas) med ett visst bevismedel. Ett kontrakt (skriftligt bevis = bevismedel) skall exempelvis styrka att avtal slutits med visst innehåll. Bevistemat är då just detta att avtal slutits med innehållet X. Bevistemat är alltid ett påstående om ett sakförhållande.
Bevisuppgift
Uppgift om vilken bevisning (bevismedel och bevistema) part vill åberopa i ett mål. Sådan uppgift skall parterna lämna under förberedelsen, ibland redan i stämningsansökan (Se 42 kap 2 och 8§§ samt 43 kap 22§ RB).
Bevisvärde
Det värde, den betydelse, rätten anser ett visst bevis har i ett mål.
Bevisvärdering
Den verksamhet varivd rätten fastställer vilket värde de enskilda bevisen i ett mål skall ha och även vilket värde de olika bevisen skall ha i ett förhållande till varandra. Fri bevisvärdering; rätten har frihet att bestämma vilket värde som skall tillkomma bevisningen, utan att vara bundna av regler härom. Jämför; Legal bevisteori.
Bifall
Att ett yrkande bifalles av domstolen innebär att den som framställt yrkandet får domstolen att förordna (döma) i enlighet med yrkandet. Om käranden får bifall till sin talan förpliktar domstolen svaranden att till käranden utge yrkat belopp i ett kravmål.
Borgenär
Den som i ett fordringsförhållande är den berättigade. Den som i ett kravmål framställer krav. Borgenären är i ett kravmål kärande.

C
Culpa
Latinsk term för oaktsamhet eller vårdslöshet.

D
Deldom
En del av ett mål kan genom deldom avgöras för sig. Exempelvis har A och B yrkat 20.000 kr för leverans av X och 30.000 kr för leverans av Y. Om yrkandet på 20.000 kr skulle medges av B kan domstolen genom deldom avgöra denna del av målet och fortsätta handläggningen av det tvistiga kravet om 30.000 kr. Det är alltså fråga om en vertikal uppdelning av ett mål (Se 17 kap 4§ RB).
Delgivning
Visst förfarande varigenom en person får del av skriftligt handling i ett mål. Exempelvis svarande delges kärandens ansökan om stämning. Förfarandet finns allmänt reglerat i delgivningslagen.
Dispositionsprincipen
Processrättsliga princip enligt vilken det är parterna som bestämmer "ramen" för rättegången. Domstolen är då bunden av exempelvis parternas yrkanden och de fakta de valt att framföra i rättegången.
Dispositiv
Ett rättsregel (lagregel) som tillåter parterna att genom avtal avvika från regeln (motsats; tvingande, indispositiv) är dispositiv. Dispositiva tvistemål = sådana mål där parterna, istället för ett domstolsavgörande, kan välja att själva (exempelvis genom ett förlikningsavtal) reglera sitt mellanhavande. Ett processrättsligt som är dispositivt ger parterna (eller en av dem) möjlighet att bestämma en av flera alternativa handläggningsmöjligheter. Exempelvis möjligheten enligt 42 kap 20§ RB att avgöra mål vid förberedelsen med ensamdomare, vilket kräver båda parters samtycke.
Dolus
Latinskt ord för uppsåt.
Domarsammanfattning
En sammanfattning den domare som leder förberedelsen gör av parternas ståndpunkter i målet (Se 42 kap 16§ RB).
Duplik
"Replik på en replik". Inlägget efter en replik kallas duplik.

E
Erkännande
Term som betecknar att en part godtager att ett för honom ofördelaktigt faktum läggs till grund för ett avgörande. Motsats; Förneka.
Exculpation
Möjlighet att visa (styrka) att man inte varit vårdslös (culpös). Lyckas man därmed har man exculperat sig. Se culpa.
Exekutionstitel
Domar, utslag, "slutbevis" och vissa andra handlingar (vilket regleras i utsökningsbalken) som utgör förutsättning för exekution (verkställighet).
Explicit
Uttryckligen. Om något framgår explicit av ett lagstadgande, så är det direkt, klart uttryckt. Motsatsen; när något framgår (kan utläsas) endast indirekt framgår det implicit.

F
Forum
Den domstol som är behörig att ta upp ett visst mål är rätt forum. Forumregler (som anger vilken/vilka domstolar som under givna betingelser är behöriga) finns - vad gäller tvistemål - i 10 kap RB.
Frågerätt
Domarens "rätt" att vid sin processledning i ett mål rikta frågor till parterna, för att klargöra deras ståndpunkter.
Förberedelse
Handläggningen av ett tvistemål är uppdelat på en förberedelse och en huvudförhandling. Under förberedelsen - som syftar till att säkerställa koncentrationen vid huvudförhandlingen - skall parternas ståndpunkter, vilken bevisning de har m.m. klargöras (Se 42 kap. RB).
Föreläggande
Anmaning till part att vidtaga viss åtgärd i ett mål. Vanligtvis innebär underlåtenhet att efterkomma ett föreläggande att part utsätts för viss påföljd.
Förlikning
Frivillig uppgörelse. Processförlikning = frivillig uppgörelse av ett rättsförhållande som är föremål för process. Förlikningsbud = anbud från part till annan att anta (acceptera) ett förslag till frivillig uppgörelse.
Förneka
Om ett påstående angående någon faktisk omständighet förnekas, så innebär det att vederbörande inte går med på att den omständigheten läggs till grund för avgörandet. Motsats; Erkänna.
Förpliktelse
Ungefär "åliggande" med "skyldighet". Om man t.ex. enligt ett skuldebrev skall betala en viss summa en viss dag, så är man förpliktad att göra detta.

G
Grund (för käromålet)
De faktiska omständigheterna som kärande grundar sig (stödjer) sitt yrkande (anspråk) på i ett mål. Ibland talas också om rättslig grund för yrkandet. Med detta menas att de faktiska omständigheterna är så beskaffade att dessa rättsligt sett enligt käranden skall leda till bifall till talan (Se 42 kap. 2§ p2 RB) varmed "omständigheterna" avses endast faktiska - ej rättsliga - sådana.
Gäldenär
Den som håller i ett fordringsförhållande är den förpliktade (den som skall fullgöra något, vanligtvis betala) är gäldenär. I ett ömsesidigt förpliktande kontrakt (exempelvis ett vanligt avbetalningskontrakt) är båda parter gäldenärer. Den ene skall betala (=penninggäldenär), den andres skall leverera (=naturagäldenär). Motsats; Borgenär.

H
Huvudförhandling
Den förhandling (det sammanträde) varvid ett tvistemål som huvudregel skall avgöras. Regleras i 43 kap. RB. RB möjliggör också att huvudförhandling hålls i samband med förberedelsen (se 42 kap. 20§ RB) i vissa fall.
Huvudförhör
Det inledande förhöret av ett vittne vid en rättegång (Se 36 kap 17§ RB).
Hänskjutande till rättegång
Processuellt förfarande varigenom en summarisk process övergår till ordinär tvistemålsprocess.

I
Implicit
Se explicit.
Indicium
Ej direkt bevis, men omständighet som gör att man indirekt kan sluta sig till att viss omständighet (faktum) inträffat.
Indispositiv
Ett indispositivt tvistemål är ett mål där rättens avgörande inte kan ersättas med avtal parterna emellan (se förlikning). Parterna disponerar inte över processföremålet.

J
Jura Novit Curia
"Domaren känner (kan) rätten". Härmed avses att part inte behöver åberopa/bevisa innehållet i rättsregler. Dessa förutsätts domaren alltid kunna. En viktig processuell fiktion.

K
Koncentrationsprincipen
Med denna processuella princip avses att handläggningen av ett mål skall ske i ett sammanhang - utan avbrott.
Korsförhör
En förhörsmetod (av vittnen) som innebär att parterna växelvis förhör vittnet. Korsförhöret inleds med huvudförhör och fortsätts med motförhör och eventuellt återförhör.
Kvarstad
Kvarstad är en civilprocessuell säkerhetsåtgärd. Innebörden är att en svaranden (gäldenär) i avvaktan på ett slutligt avgörande (dom) i målet genom ett beslut om kvarstad fråntas möjligheterna att förfoga över (del av) sin egendom (se 15 kap RB).
Kärande
Beteckning på den part som i ett tvistemål väckt talan. I en fordringsprocess är normalt borgenären kärande.
Käromål
Den talan käranden väcker benämns käromål.

L
Laga kraft
När en dom inte längre går att överklaga, så har den vunnit laga kraft. Mot en dom i tvistemål måste vad (överklagande) föras inom tre (3) veckor från den dag tingsrätten dömde. Jämför; Rättskraft.
Lagfaren
"Rättskunnig". Med lagfaren avses den som avlagt jur kand examen (eller juristexamen). Man skiljer på lagfarna domare (4 kap 1§ RB) och lekmanna- domare (nämndeman, 4 kap 6§ RB).
Lagman
Den domare som är chef för en tingsrätt (eller länsrätt) bär titeln lagman.
Lagrum
Visst, bestämt ställe i en lagtext. 17 kap 1§ RB är exempelvis ett lagrum.

M
Mammutprocesser
Stora, vidlyftiga processer som tar mycket tid i anspråk.
Medge
Om svaranden medger kärandens talan så vinner käranden därmed bifall. Till skillnad från erkännande (som avser en faktisk omständighet), så avser medgivande det rättsliga läget, d.v.s. svaranden "håller med om" att kärandens talan skall bifallas. När man däremot talar eftergivande (efterge), så avses att käranden "ger upp" sin talan (sitt anspråk). Motsats; Vitsorda.
Medling
Med medling avses den verksamhet domstolen (eller annan) bedriver för att förmå parterna att göra upp i godo (förlikas). Domstolen har enligt 42 kap. 17§ RB förordna särskild medlare under förberedelsen i ett tvistemål.
Mellandom
En delfråga i ett mål kan genom mellandom avgöras för sig. Har någon exempelvis i ett skadeståndsmål yrkat att utfå 50.000 kr, kan genom mellandom avgöras om svaranden är skadeståndsskyldig i och för sig. Om denna fråga besvaras med ett ja, så får domstolen sedan gå vidare och avgöras om skadeståndet skall uppgå till just 50.000 kr eller kanske annat, lägre belopp. Här är alltså fråga om en horisontell uppdelning av ett mål (se 17 kap. 5§RB). Jämför; Deldom.
Mened
Ett brott som innebär att någon medvetet ljuger vid ett vittnesförhör (15 kap. 1§ BrB.) Betraktas som ett relativt allvarligt brott som regelmässigt bestraffas med fängelse.
Motförhör
Det andra förhöret (normalt hållet av den som inte åberopat ett visst vittne) vid ett korsförhör. Jämför; Huvudförhör och Återförhör.

N
Nämndeman
Lekmannadomare. Jämför; Lagfaren.

O
Ogilla
En dom som innebär att målet avgörs till kärandens nackdel. Jämför mot bifall.
Omedelbarhetsprincipen
En grundläggande processuell som innebär att alla åberopanden och all bevisning skall förekomma vid ett och samma tillfälle, samt att domstolen skall döma över endast det som framkommit just vid detta tillfälle.
Ostridigt
Om en omständighet är ostridig, så innebär det att båda parter är ense om att denna omständighet skall läggas till grund för avgörandet.

P
Part
Den som i egenskap av kärande eller svarande deltager i en tvistemålsprocess.
Personlig frånvaro
Uttrycker att parten personligen inte inställt sig till en domstolsförhandling.
Plädering
Den avslutande argumentationen som en part eller/och hans ombud håller i ett mål (se 43 kap 9§ RB).
Prejudikat
Ett avgörande (domstolsavgörande) som är vägledande för framtida avgöranden. I Sverige har Högsta Domstolens domar sådan prejudikatverkan. Dessa avgöranden utgör praxis.
Preskription
Innebär att en fordring förlorar sin rättsverkan efter viss tids förlopp (som anges i Preskriptionslagen). Observera att en preskriberad fordran fortfarande är giltig. Den kan dock inte drivas in med hjälp av rättsväsendet om preskriptionsinvändning har framställts.
Process
Här är det samma som rättegång. Observera att med process (rättegång) avses all verksamhet, från det att ett mål anhängigöras (påbörjas) till det att målet avgörs (genom dom); alltså inte bara den muntliga huvudförhandlingen.
Processförlikning
Ett avtal mellan parterna i ett dispositivt tvistemål träffas och på så vis har tvisten "lösts" utom rätta (utan dom). En processförlikning (överens- vad gäller processföremålet under pågående process) har ingåtts.
Processhandling
Handling som företas i en process och därmed är ett led i det processuella förfarandet.
Processhinder
En omständighet som utgör hinder för att pröva ett instämt mål. Ett exempel är just den domstolen inte är behörig att pröva just detta mål (10 kap. RB) processhinder (i allmänhet) behandlas i 34 kap. RB.
Processledning
Den verksamhet som domstolen utövar för att leda (styra) en process är uppdelad på dels formell processledning som innebär att parter inte pratar i mun på varandra, att ordning och redan iakttages, att olika processhandlingar infaller i rätt ordning etc. Dels och materiell processledning som innebär att domstolen (domaren) verkar för att parter yrkar, åberopar, och söker bevisa vad som verkligen är relevant och riktigt.
Processmaterial
Det material, de omständigheter (fakta av olika slag) som i behörig ordning framlagts inför domstolen och som utgör det material som domstolen har rätt och även skyldighet att döma över.
Processobjekt
Föremål för processen. Den talan som är före (exempel; ett krav på viss summa pengar) avser alltså själva tvistefrågan i målet. Är svaranden rättsligen skyldig att betala eller inte ? Det är alltså processobjektet i den tvisten.
Processubjekt
Term som betecknar alla som deltager i en rättegång (domstolen, parterna, vittnen m.fl.).
Processuell sanktion
Påföljd som drabbar part om han inte följer ett föreläggande. Exempelvis så kan tredskodom utfärdas om en part inte infinner sig till en förhandling till vilken han är kallad (se 44kap. 2§ RB).

R
Receptivitet
"Upptagningsförmåga". Förmåga att tillgodogöra sig ett skriftligt material eller en muntlig utsaga.
Replik
Inlägg efter ett huvudinlägg. Efter repliken kan den som gjort huvudinlägget avge en duplik.
Rådman
Titel på domare i tingsrätt.
Rättegång
Förfarandet vid domstol, Se process.
Rättsfråga
Fråga om vilka rättsliga konsekvenser vissa faktiska omständigheter skall ha/få i ett visst givet fall.
Rättsinvändning
Invändning från part som tar sikte på vad motpart i rättsligt hänseende anfört.
Rättskraft
Ett avgörande (en dom) är rättskraftig i den utsträckning saken (talan/frågan) i målet avgjorts. Alla de frågor som varit föremål för prövningen är för all framtid avgjorda. Ett rättskraftigt avgörande vinner laga kraft efter viss tid.

S
Saken
Se talan.
Sakframställning
Den del av en rättegång där part redogör för sin talan och öven kommenterar vad motparten anför (se 43 kap. 6 och 7§§ RB).
Sakfrågan
Sakfrågan i ett mål är frågan om vilka faktiska omständigheter som skall läggas till grund för avgörandet. Jämför; Rättsfråga.
Sakkunnig
Sakkunnig är "expert" på viss fråga (exempelvis biltekniker i ett mål om en totaltinlöst bil). Sakkunnig är ett bevismedel som regleras i 40 kap. RB.
Stadfästelse
En mellan parterna träffad förlikning kan av rätten stadfästas i en dom (se 17 kap. 6§ RB).
Stämning
Se ansökan om stämning.
Svarande
Den part mot vilken talan riktas. I ett kravmål är gäldenären normalt svarande. Jämför mot kärande.
Svaromål
Svarandens redogörelse för sin inställning till käromålet. Svaromål kan ges muntligen eller skriftligen under förberedelsen. Angående svaromålets innehåll, se 42 kap. 7§ RB.

T
Talan
Parts hela verksamhet i en process. Ibland avses med talan endast kärandens verksamhet (och ibland t.o.m. endast hans yrkande). Begreppet saken används som synonym till begreppet talan, men då i betydelse kärandens talan. Fullgörelsetalan är det fråga om när kärandens yrkande går ut på att svaranden skall fullgöra något (exempelvis betala). Fastställelsetalan är det fråga om när kärandens yrkanden går ut på att rätten skall fastställa om visst rättsförhållande består eller inte (t.ex. fastställa att X är skadeståndsskyldig) se 13 kap. 1 och 2§§ RB.
Tredskodom
En dom som grundas på ena partens utevaro från sammanträdet eller underlåtenhet att inkomma med skriftligt svaromål (se 44 kap. 2§ RB).
Tvingande
En rättsregel från vilken parter inte får genom avtal avvika ifrån. Motsats; Dispositiv.
Tvistemål
Mål som rör civilrättsliga anspråk (bl.a. kravmål).

U

V
Vilandeförklaring
Domstolen kan besluta att handläggningen i ett mål skall ligga nere om hinder möter mot att fortsätta (se 32 kap. 5§ RB).
Vitsorda
Objektivt erkänna eller godta en faktisk omständighet eller skäligheten av ett påstående eller ett yrkande utan att för den skull medge ett eget ansvar.

X

Y
Yrkande
Det domslut käranden vill att domstolen skall meddela.

Z

Å
Åberopa
Att part skall åberopa något innebär att han skall angiva något. Den som har åberopsbördan har - för att ifrågavarande omständighet skall bli processmaterial - att åberopa aktuell omständighet.
Återförhör
Den part som vid ett korsförhör hållit huvudförhöret kan efter det att motparten hållit ett motförhör hålla ett återförhör.
Återvinning
Ett rättsmedel som innebär - inte att man begär överprövning - utan istället omprövning i samma instans. Återvinning är rättsmedlet mot utslag i mål om betalningsföreläggande och tredskodomar (se 44 kap. 9§ RB).

Ä

Ö
Överläggning
Det sammanträde rätten håller för att bestämma dom i ett enskilt mål.